Ett slagsmål och dess konsekvenser
(Källa: Domboken i Rönneberga häradsrätt)
Den 30 augusti 1807 startade ett bråk i på allmänna gatan i Norra Möinge ca 300 m( som är Asmundtorp en liten ottondels fjärdingsväg nära beläget) sydost om Asmundtorp. Det var väsen och larm, dvs ganska högljutt med svordomar och handgemäng. En av deltagarna var Frälsebonden Per Nilssons dräng, Lars Jönsson. Per Nilsson var känd för att ha ett hetsigt temperament.
Vid niotiden på kvällen saknade bonden Per sin dräng och gick för att leta efter honom. Han hörde då höga röster och skrik från Norra Möinge och tog med sig något tillhygge, en stor räfsa eller liknande, och gick dit.
När han kom fram fann han flera personer i slagsmål på en åker. Han gav sig ursinnigt in i fighten med sin räfsa eller beteshacka för att få slut på bråket och tillfogade först drängen Nils Svensson ett slag som svimmade och fick ett stort sår i huvudet. Han fortsatte med att slå husmannen Lars Bengtsson över ena armen och så småningom drämt till bonden Pehr Svensson i huvudet. Det sistnämnda slaget tog hårt. Så hårt att Pehr Svensson dog inom en timme.
Regementsfältskären vi Kungliga majestätets eget regemente Johan Conrad Herzog utförde en obduktion och skadebeskrivning av Pehr Svensson redan dagen efter den 31 augusti på order av Befallningsmannen Urfell. Han konstaterade då en 22 cm lång spricka från ögat över hjässan. Vidare tre skärvor på tvären ca 5 cm breda och 7 cm långa skilda från varandra och möjliga att plocka ut var för sig. På hjärnan fanns mycket koagulerat blod. och alla hjärnans ådror var sönder.
Hans slutsats var att skadorna uppkommit av ett slag av en stör eller annat grovt trästycke.
Drängen Lars Jönsson och husmannen Påhl Persson, som verkar ha varit de som börjat att bråka döms för svordomar, skrik och alarm på Allmänna Gatan och fortsatt hårdragning och slagsmål på en åker bredvid, till böter. För hårdrag 24 daler till treskiftet, för svordom på allmäm gata en Silver, 32 daler varvid hälften till angivaren och hälften till Asmundtorps sockens fattiga. Det blir lte mer böter, men det har jag ännu inte klurat ut för vad.
Per Nilsson får också böter för de skador han tillfogat Nils Svensson, 32 daler för att det uppstod blodvite, till Lars Bengtsson 24 silvfer för "slaget utan åkomma".
Per Nilsson döms också för att med ett enda slag givit Per Svensson det dödande slaget.
Den urtima Tingsrätten finner att Per Nilsson med illvilja och uppsåt ha tillfogat Pehr Svensson döden. Han döms " sig sielv till rättvist straff och andra till skräck och warnagel, åberopande Lagens uttryckliga kraft att giva Lif för Lif och vara halshuggen"
Per Nilsson hämtas och förs till Landskrona fästning i avvakta på dom från högre instans.
Om han verkligen blir halshuggen eller kommer till Lansdkrona fästning vet jag inte än.
Om han verkligen blir halshuggen eller kommer till Lansdkrona fästning vet jag inte än.
Pehr Svensson efterlämnar hustrun, Karna Jönsdotter och fem barn, Sven 16 år, Per 14 år, Bengta 11 årIngar 6 år och Kjerstina 4 år gammal.
Familjen splittras genast och tvingas flytta. Pehr Svensson efterlämnar endast skulder. Karna flyttar till Stora Harrie med yngsta dottern och där tappar jag bort henne. Sven och Per försvinner från familjen redan 1805, troligen som drängar någonstans.
Per dyker sedan upp igen 1812 då han tar värvning vid Norra Skånska Infanteriregementet.
Bengta finns från 1810 hos kyrkoherde Gustaf Malmström och hans hustru Gretha Christina Palm.
Hon gifter sig så småningom och flyttar till Vadensjö.
Ingar tappar jag bort. Medan Kjerstina följer med sin mamma till Stora Harrie lever ett fattigt liv just då i alla fall.
Per får som soldat namnet Palm. Är det en tillfällighet att Bengta bor hos Gretha Palm? eller finns det en koppling dem emellan. I vilket fall så är ju Per Palm den son som jag härstammar från och därför kommer historien fortsätta med med honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar